Institutioner

Europaparlamentet

Europaparlamentet är EU:s folkvalda församling. Det fungerar ungefär som riksdagen gör i Sverige. Parlamentet består av 736 politiker från EU:s 27 medlemsländer. Dessa personer är valda av folket i varje EU-land. När besluten som gjordes i Lissabonfördraget genomförs kommer parlamentet att ha 750 ledamöter, detta för att EU ska bli mer demokratiskt. Europaparlamentet har fått mer makt i EU sedan det bildades. Det har sina möten i Strasbourg och Bryssel. Europaparlamentets huvuduppgift är att fatta beslut tillsammans med Ministerrådet. Parlamentet får stifta lagar på de förslag EU-kommissionen föreslår, bland annat inom områden som ekonomi och utrikesfrågor. De har även befogenhet att komma med synpunkter på hur pengarna ska användas inom EU. En annan viktig arbetsuppgift för Europaparlamentet är att kontrollera så att EU-kommissionen sköter sig. Det är val i parlamentet var femte år, vilket gör att politikerna är med i fem år och sedan byts de ut. I parlamentet bildas partier som har liknande åsikter, den största politiska gruppen är Europeiska folkpartiet (EPP), där till exempel de svenska partierna Kristdemokraterna och moderaterna ingår. Den näst största gruppen är den socialdemokratiska gruppen (S&D), där är svenska socialdemokraterna med. Miljöpartier ingår i gruppen De gröna. I partigrupperna har man ett samarbete om alla möjliga frågor. Fördelandet av antal personer från varje land som sitter med i Europaparlamentet beror på befolkningsmängden i länderna. Sverige har 18 politiker med i parlamentet. 

Källa: http://www.ne.se/enkel/europaparlamentet, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-05

 

   
Källa: http://quest.eb.com/images/139_1972151?subjectId=0&collectionId=0&keyword=european+parlament&localizeMetaData=false   

 

                                           

                                          Källa: Fotograf: Matea Bungic                                            

Europeiska Rådet

I Europeiska rådet sitter alla EU-ländernas statsministrar eller regeringschefer men också Kommissionens ordförande och den höga representanten för utrikespolitiska frågor. Deras uppgift är att besluta om EU:s politik på lång sikt och det är Europeiska Rådet som leder arbetet i EU. Denna institution sätter riktlinjerna för vad EU ska göra och arbetar alltså inte med frågor som är detaljerade. Europeiska rådet har också som uppgift att fatta beslut om vilken makt de andra institutionerna ska ha och hur de ska vara uppbyggda. EU-toppmötena leds av Europeiska rådet och möts minst två gånger på en termin. Mötena hålls i Bryssel. Ordföranden för Europeiska rådet väljs för en period för två och ett halvt år med möjlighet till förlängning en gång. Sedan 2009 är belgaren Herman Van Rompuy ordförande. Hans uppgift är bl.a. att underlätta samarbetet mellan medlemsländerna i rådet. Ordföranden är också EU:s ansikte utåt och ska representera EU internationellt. Detta gör ordföranden tillsammans med den höga representanten, som nu är Catherine Ashton. När institutionen ska rösta om något måste det vara konsensus, dvs alla måste vara eniga om beslutet men ordföranden av rådet och kommisionens ordförande har inte någon rösträtt. Europeiska rådet har också hand om uppgifter inom ekonomiska och monetära unionen (EMU) men också inom sysselsättningen. Om en internationell kris inträffar är det Europeiska rådet som blir tillkallad till möte.

 

Källa: www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Europeiska-radet/ Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-05

Revisionsrätten:

Revisionsrätten har som uppgift att granska EU:s medel. Man granskar EU:s egna institutioner men också medlemsländerna. Revisionsrätten granskar också inkomster och utgifter inom EU är korrekta. Granskningarna sker genom inspektioner. Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsland som nomineras av sitt lands regering och de utses för en period på sex år. Ordföranden i rätten väljs bland ledamöterna. Varje ordförande väljs på tre år, vilket betyder att det är två ordföranden för varje period. Ledamötena i rätten får varken begära eller ta emot instruktioner från regering, organ eller medlemsland. Revisionsrättens ledamöter måste alltid stå bakom deras rapporter oavsett vad dem tycker om saken. Det man granskar presenteras varje år i november genom att institutionen skriver en årsrapport som innehåller revisionsrättens anmärkningar och rekommendationer. Rapporten presenteras i Europaparlamentet och skickas sedan vidare till EU:s övriga institutioner. Revisionsrätten har inte heller rätt att vidta åtgärder, det gör de nationella myndigheterna. Institutionen har sitt säte i Luxemburg.

 

källa: www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Revisionsratten/ Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-05

Europeiska centralbanken:

ECB är den gemensamma centralbanken för EU-länderna. De länder som har infört euro som valuta i sitt land, har då också överlåtit sin beslutanderätt inom flera områden. Det viktigaste målet för ECB:s penningpolitik är att hålla inflationen låg i de länder där valutan används. 2011 är det 17 länder av 27 som har infört valutan vilket betyder att de länder som inte har euro som valuta, inte heller deltar i beslut som handlar om penningpolitiken i euroområdet. Det finns tre beslutsorgan inom ECB. Ett av dem är ECB-rådet som består av centralbankscheferna i euroländerna men också företagsledningen. Rådet är den högst beslutande organet inom ECB som leds av Jean-Calude Trichet. ECB-rådet träffas ungefär 25 gånger om året och varje ledamot har en röst. Det röstas med enkel majoritet. De andra två organen är Direktionen ( företagsledningen ) och ECB:s allmänna råd. Allmänna rådet har främst en rådgivande funktion men vartannat år granskar allmänna rådet om euroländerna följer och uppfyller krav för att ha euro som valuta. ECB är den yngsta institutionen och bildades 1998. Det var först år 2002 som euro började användas som sedlar och mynt i länder. Den europeiska centralbanken har sitt säte i Frankfurt am Malin i Tyskland.

enkel majoritet= minst hälften av rösterna måste stödja beslutet för att det ska gå igenom.

Källa : http://www.ne.se/lang/europeiska-centralbanken Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-18


Källa: http://quest.eb.com/images/115_2752771?subjectId=0&collectionId=0&keyword=100+euro&localizeMetaData=false

EU Kommissionen:

Många uppfattar EU kommissionen som "EU:s motor". I fördragen har dock EU- kommissionen tilldelats rollen som företrädare för gemenskapsandan.  Kommissionens uppgift är främst att föreslå nya lagar som ska bli förordningar och direktiv men också att ta hänsyn till hur alla medlemsländer påverkas när nya lagar ska komma till. De finns områden där Kommissionen är den enda institution som kan lägga fram lagförslag och dessa områden är t.ex. den inre marknaden, miljö- och jordbrukspolitiken. De har dock inte rätt att lägga fram lagförslag när det gäller bl.a. utrikespolitiken. Man sköter också inkomster och utgifter inom EU. Kommissionen har makt över konkurrenspolitiken och den undersöker missförhållanden och granskar statsstöd och kartellbildningar, som den också beslutar om vilka påföljder det blir. Institutionen lägger inte bara fram lagförslag utan den kan också besluta om regler och genomföra dem i vissa fall. Medlemsskapsförhandlingar sköter Kommissionen och den övervakar också att medlemsländerna genomför och följer EU-lagarna. Personerna som jobbar i institutionen kallas kommisionärer och det är en kommissionär från varje land. Kommissionärerna får inte ställa sig på något lands sida eller ta instruktioner från t.ex. ett medlemlands regering.  Varje kommisionär ansvarar för en så kallad portfölj. Denna kommissionär har ett eller flera områden som den tar hand om. Cecilia Malmström är den svenska kommissionären och har hand om inrikes frågor. Cecilia Malmström och de 26 andra kommissionärerna har en så kallad kabinett. Kabinetten består av ca 10 personer och hjälper kommissionären med uppgifter. Institutionens ordförande heter José Manuel Barosso och kommer från Portugal. Tillsammans med de andra kommissionärerna möts de en gång i veckan för att besluta om lagförslag och diskutera den politiska utvecklingen inom EU. När ledamoterna i Kommissionen ska fatta beslut är det oftast med enhällighet men majoriteten av ledamötena måste också vara på mötet för att man ska kunna besluta om något. När beslut är fattat anses hela kommissionen stå bakom beslutet, oavsett vad man röstat. EU-kommissionen är den störta institutionen och består av ca 26 000 arbetare. Institutionens säte är i Bryssel.

Källa : http://www.ne.se/lang/europeiska-kommissionen Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-18

 

Källa: Fotograf: Matea Bungic

EU-Domstolen:

EU-domstolen består av en domare från varje medlemsland. Dessa domare har åtta generaladvokater som hjälper till. Domstolen har som uppgift att främst döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner och att tolka EU-rätten. Under EU-domstolen finns Tribunalen som har i uppgift att döma i mål som rör enskilda personer och företag. De dömer också i mål som gäller anställda i EU. I Tribunalen arbetar minst en domare från varje medlemsland. Enskilda personer eller företag kan enbart vända sig till EU-domstolen och EU:s institutioner har fattat ett beslut som direkt berör dem. När detta händer ska personen/företaget vända sig till Tribunalen. EU-domstolen är också till för att hjälpa nationella domstolar genom att ge råd om den nationella domstolen är tveksam till hur EU-rätten ska tolkas och hur man ska döma. Den nationella domstolen är då skyldig att följa EU-domstolens tolkning. 
generaladvokat: förbereder mål inför domstolen och föreslår domstolen att anta ett visst beslut i målet.

Källa : http://europa.eu/about-eu/institutions-bodies/court-justice/index_sv.htm
Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-23

 

Ministerrådet: 

Europeiska Unionens råd, även kallat Ministerrådet eller rådet, består av ministrar från EU länderna. Ministerrådet uppgift är bland annat att stifta lagar och samordna EU-politiken. Ministerrådet har fler uppgifter än så och deras sex huvuduppgifter är:
1. stifta EU lagar
2. samordnar EU ländernas övergripande ekonomiska politik
3. ingår avtal mellan EU och andra länder
4. godkänner EU:s årliga budget
5. utformar EU:s utrikes- och försvarspolitik
6. samordnar EU-ländernas rätts- och polissamarbete

1. Stifta EU-lagar gör ministerrådet tillsammans med Europaparlamenetet. De stiftar lagar på de förslag som kommissionen föreslår. Detta är en av Ministerrådets viktigaste uppgifter.

2. EU-länderna har beslutat att ha en övergripande ekonomisk EU-politik, som ländernas ekonomi- och finansministrar samordnar. Målet är att alla EU-länder ska skapa fler jobb, förbättrat system för utbildning, hälso- och sjukvård samt välfärd. Länderna sköter sin egen politik men kan sätta upp gemensamma mål och på det viset inspireras av de andra ländernas lösningar.

3. Rörande miljö, handel, textilbranschen, fiske, forskning, teknik och transport kan ministerrådet ingå internationella avtal för EU:s räkning.

4. Tillsammans med Europaparlamenetet beslutar Ministerrådet om EU:s årliga budget.

5. EU-länderna bestämmer över sin egen politik, men ministerrådet är det främsta forumet för att ta fram en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

6. EU-medborgarna ska ha tillgång till rättslig prövning var som helst i EU. EU-ländernas justitieministrar arbetar för att se till att domar erkänns i alla EU-länder. Polissamarbetet vid EU:s yttre gränser samt kampen mot terrorism och internationell organiserad brottslighet samordanas av justitie- och inrikesministrarna.

Ministerrådet har inga fasta ledamöter, utan det består av en minister från varje EU-land. Vilka ministrar som sammanträder beror på vilket politikområdet frågan gäller.

Utrikesministrarnas möten leds av EU:s utrikesrepresentant.
Alla andra ministerrådsmöten leds av ministern från EU:s ordförandeland. Det finns ett bestämt schema om vilket land som under vilken period är ordförandeland.

Ministerrådet fattar sina beslut huvudsakligen genom kvalificerad majoritet.

Källa: http://europa.eu/about-eu/institutions-bodies/council-eu/index_sv.htm  Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-23