Fördrag

Romfördraget (EG-/EUF- fördraget) - 1958

Romfördraget trädde i kraft år 1958 och undertecknades i Rom av Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Italien. 

Syftet var att säkerställa ekonomisk och social utveckling men också att stärka gemenskapen mellan de sex länderna. Detta gjorde man genom att skapa en europeisk ekonomisk gemenskap där medlemsländerna skulle ingå i en tullunion. Man utvecklade också en jordbruks-och transportpolitik. Ända sedan början ansåg man att fri rörlighet för tjänster, varor, kapital och personer var den viktigaste punkten för ekonomisk och social utveckling.

Källa: http://www.ne.se/lang/romfördraget, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-12-29.

Euratom-fördraget - 1958

Euratom är EU-ländernas kärnenergiorganisation. Euratom upprättades 1958 med utgångspunkt i Romfördraget. Euratom är ett överstatligt organ (dvs. har större makt än de enskilda länderna) som övervakar att medlämsländerna följer instruktionerna om att inte sprida kärnenergi. Euratom innefattar en dokumentationscentral, arbetar för säkerheten och driver forskningscentrum. Forskningcentrumet jobbar med områden som fusionsenergi, strålskydd och hur man behandlar radioaktivt avfall.
Dokumentationscentral innebär att man har hand om information

Källa: http://www.ne.se/lang/euratom, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-12-29. 

Fusionsfördraget - 1967

År 1965 undertecknades fusionsfördraget i Bryssel men trädde i kraft år 1967.
Fusionsfördraget innebar att en gemensam kommission och ett gemensamt råd skapades. 

Källa: http://europa.eu/abc/treaties/index_sv.htm Nationalencyklopedin, hämtad 2011-12-29.

Europeiska Enhetsakten - 1987

1986 förbättrades Romfördraget genom Enhetsakten, som trädde i kraft 1987. Enhetsakten innebar införande av majoritetsbeslut för att bl.a. förenkla frågor rörande den inre marknaden. Samtidigt som Enhetsakten trädde i kraft blev utrikespolitik också ett samarbetsområde.Tanken bakom enhetsakten var att förbereda Europeiska Gemenskapen för att utvecklas till en union med hjälp av kvalificerad majoritet istället för enhällighet.
Kvalificerad majoritet innebär minst två tredjedelars majoritet.
Enhällighet innebär att alla måste rösta likadant för att frågan ska gå igenom och ett beslut ska kunna fattas. 

 

Källa: http://www.ne.se/lang/enhetsakten Nationalencyklopedin, hämtad 2011-12-29.

Maastricht fördraget (EU - fördraget) - 1993

Maastrichtfördraget, även kallat fördraget om Europeiska unionen, innefattar avtal om utveckling av samarbetet inom de tre tidigare gemenskaperna Europeiska kol- och stålgemenskapen EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG och Europeiska kärnenergigemenskapen EURATOM.  Avtalet undertecknades i Nederländerna år 1992 och trädde i kraft i slutet på år 1993. Detta fördrag rörde skapandet av en ekonomisk monetär union men man fokuserade också på utveckling av det utrkes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan medlemsländerna. Målsättningen med Maastrichtfördragets målsättning var att anpassa den västeuropeiska integrationsprocessen ( utvecklingen ) till den nya politiska situationen. Genom Maastrichfördraget grundades Europeiska Unionen, EU. EU är en mera allmän organisation med en struktur som består av tre olika samarbetsformer med olika kompetensområden. Dessa kallas EU:s tre pelare. Pelare 1 består av ett överstatligt gemenskapssamarbete medan pelare 2 består av mellanstatliga samarbetsformer för utveckling av en gemensam utrikes- och säkerhetspoltik (GUSP). Den sista och 3:e pelaren består av ett samarbete gällande rättsliga och inrikes frågor.

Mellanstatligt: samarbete mellan stater
Överstatlighet: en internationell organisation fattar beslut som gäller för alla medlemsländerna

Källa: http://www.ne.se/lang/unionsfördraget,  Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-04.

Amsterdamfördraget - 1999

Amsterdamfördraget innebar en överenskommelse om förändringar av tidigare fördrag och har ingen självständig betydelse. Amsterdamfördraget innebar att man tillämpade åtgärder för institutionell reform i syfte att förbereda EU inför en framtida utvidgning. I Amsterdamfördraget flyttades gränskontrollfrågor, asyl- och invandringspolitik samt civilrätt över till den överstatliga gemenskapspelaren. Dessa områden hörde tidigare till EU:s tredje pelare men flyttades under Amsterdamfördraget. Europaparlamentet fick ett större inflytande genom att bli medbeslutande på områden som miljö, folkhälsa, jämställdhet, konsumentskydd, rätten att etablera sig och bo i ett annat EU- land. 
Nicefördraget ändrade regler som gäller istitutionernas organisation och dess beslutsprocess. Syftet med detta fördrag var att förbereda EU för den kommande utvidgningen. Fördraget innebar till viss del att beslut skulle tas med kvalicicerad majoritet istället för enhällighet i ministerrådet. Nicefördraget förändrade och satte nya regler om Europaparlamentets och kommissionens storlek. Man införde också ett tillvägagångssätt för att vidta åtgärder om ett EU-land bryter mot någon av EUs grundläggande värderingar.Avsikten med Nicefördraget var att fortsätta utveckla Amsterdamfördraget, effektivisera EU-samarbetet och reformera EU:s institutioner. Detta gjordes för att underlätta nästa utvidgning av EU.

Källa: http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EUs-fordrag/Flera-fordragsandringar/
och  http://www.ne.se/nicefördraget, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-05.

 

Lissabonfördraget - 2009

Det nyaste av EU:s ändringsfördrag är Lissabonfördraget. Genom detta fördraget infördes bland annat nya beslutsregler i ministerrådet, fler europaparlamentarier och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas toppmöten. I och med detta fördrag slutade EG (Europeiska Gemenskapen) att existera och ersattes då av Europeiska Unionen, samtidigt som pelarstrukturen upphörde och EU ersatte EG som etablerades under Maastrichtfördraget 1993, som är det ursprungliga EU fördraget. I samband med Lissabonfördraget fick Europaparlamentet mer makt och det skulle finnas en hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Denna posten kan jämföras med en utrikesminister.